Fredriksten

Det här är en av Europas mest imponerande fästningar med en fantastisk kontroll över omgivningen. Den har bara anfallits av ett enda folk: oss svenskar.

När du kommer in i den norska staden Halden så går det inte att missa fästningen som dominerar hela staden och som ser helt ointaglig ut. Men den imponerande fästningen du ser är egentligen dess baksida.

När du kommer in i den norska staden Halden så går det inte att missa fästningen som dominerar hela staden och som ser helt ointaglig ut. Men den imponerande fästningen du ser är egentligen dess baksida, det är den södra sidan som i flera hundra år varit hotad av oss svenskar. Under större delen av medeltiden fanns det inget behov av ett fort här eftersom gränsskyddet sköttes av Bohus fästning, 17 mil söderut.

1644 etablerade man den första fasta militära garnisonen här, den fungerade som bas för trupper under strider med svenskarna.
Först i augusti 1658 blev platsen livsviktig rent strategiskt. Bohuslän blev då svenskt och Halden blev plötsligt en gränsstad. Bara några månader senare kom det första svenska anfallet och fästningsbygget tog fart på allvar. Efter 40 år var murar, palissader och byggnader klara. Under 1716 och 1718 kom de mest berömda anfallen mot fästningen. Karl XII anföll då med svenska trupper men misslyckades. Anfallet 1716 avbröts sedan invånarna bränt ner sin egen stad, en händelse som finns med i den norska nationalsången (”vi heller landet brente enn det kom til fall”).

1814 utstod Fredriksten en belägring av svenska flottan men tvingades ge upp när hela Norge blev svenskt. Under några månader vajade den svenska flaggan på fästningen tills man lät norrmännen ta över ansvaret.
I början av 1900-talet var det dags för en ny konflikt mellan Norge och Sverige. Norrmännen ville bryta sig ur unionen med svenskarna och rustade mellan 1901 och 1905 upp Fredriksten med modernare kanoner och andra förstärkningar för att klara ett svenskt anfall. Konflikten slutade utan strid, men svenskarna hade nu förstått hur farlig fästningen var. En demilitariserad zon infördes längs gränsen som gjorde att Fredrikstens fästning avväpnades, alla de nya kanoner fick tas bort igen. En av de här kanonerna sattes på 1990-talet tillbaka på sin plats, något som orsakade diplomatiskt bråk eftersom man hade glömt att avtalet fortfarande gällde.

Texten skriven av Mikael Jägerbrand 22oktober 2008 på Fornguiden