Bohus fästning är numera en ruin av en fästning, som började byggas 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Ruinen är belägen på en 40 meter hög klippa på Bagaholmen i Nordre älv, vid Göta älvs norra utloppsarm. Bohusläns mest imponerande stenbyggnad markerar den gamla gränsen mellan Sverige och Danmark/Norge.
Bohus fästning vid Kungälv är Nordens mäktigaste borgruin och dess största torn, Fars hatt, är landskapets mest karaktäristiska silhuett. Borgen började byggas 1308 och utvecklades under renässansen till ett magnifikt slott. Dess militära betydelse kan inte överskattas. Borgen blev belägrad fjorton gånger, tolv gånger av svenska styrkor och två gånger av dansk-norska, men blev aldrig intagen.
Men efter freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt och borgen förlorade därmed sin betydelse som gränsfäste, men freden var inte stabil. Svenskarna fortsatte att bygga och det runda kanontornet Fars hatt blev ett av de sista tillskotten.
1789 togs den ur tjänst och skulle rivas. Det väldiga murarna var dock svåra att rå på, men Kungälvsborna fick använda den som stenbrott fram till 1838. Många av stadens husgrunder har därför en historia i fästningen.
Ruineringen av borgen skapade ingen vacker ruin. Vid förra sekelskiftet började man därför att städa upp och lägga tillbaka stenar som trillat ned, ett restaureringsarbete som 1800-talets ruinromantik gav ett eget namn: anastylosis.